Så skimrande var aldrig havet
Och stranden aldrig så befriande,
Fälten, ängarna och träden, aldrig så vackra
Och blommorna aldrig så ljuvligt doftande
Som när du gick vid min sida
Mot solnedgången, aftonen den underbara,
Då dina lockar dolde mig för världen,
Medan du dränkte alla mina sorger,
Älskling,
I din första kyss.
The sea was never so brilliant
And the beach never so liberate
The fields, meadows and trees ,not so beautiful
And the flowers ever so sweetly scented
Like when you walked by my side
Towards sunset, the lovely evening,
When your curls hid me from the world,
While you drown all my sorrows,
Honey,
In your first kiss
Lyrics: Evert Taube
6 kommentarer:
Det er en svært vakker tekst på den sangen. Nydelige bilder du hadde satt til :)
Så fint.
Klem
what a lovely blog!!! congratulations!
I loved the photos, I loved the words... everything! :)
kiss from Portugal!
Så fint et digt, Eva!
Kram
so lovely~
Vakkert i ord og bilder. Nydelige blåveis bilder her hos deg :-)
Skicka en kommentar